“De flesta människor blandar ihop nuet med det som händer i nuet – men det är inte vad nuet är. Nuet är djupare än det som utspelas i det. Det är det utrymme där händelserna kan ta form.

Så blanda inte ihop innehållet i nuet med själva nuet. Nuet är djupare än allt innehåll som kan uppstå där.”

Av: Eckhart Tolle

I sommar har jag tittat lite nästan varje dag på en serie med Tolle, min favorit författare och Oprah. Jag upplever att denna andliga lära är perfekt i kombination med yogan. Klicka på bilden för att komma till första avsnittet.

Just nu befinner jag mig i Thailand på semester. Det är fantastiskt hur mycket lättare det är att vara närvarande när man har möjlighet att strosa längs stranden dagarna i ända. Idag när jag stod och blickade ut över indiska oceanen så tänkte jag på en liknelse som Eckhart Tolle pratar om, mellan en ocean och livet.

På ytan av oceanen kan en massa saker försiggå, sol och vindstilla eller stormigt, vågigt och kanske till och med regnigt. Om man vågar sig på att titta under ytan ser man att en helt ny värld öppnar sig. Kanske man till och med vågar dyka ner en bit, och plötsligt påverkas man inte lika mycket av allt som händer uppe vid ytan, utan känner istället djupet och helheten.

Jag tror att man kan dyka djupare hela livet. Jag försöker sakta men säkert ta mig till djupet själv, men måste erkänna att det fortfarande alltför ofta händer att jag sugs upp till ytan och stannar där en stund, har jag tur lyckas jag ta mig ner igen innan jag kommit hela vägen.

Eckhart Tolle är min absoluta favorit författare och en stor spirituell vägledare. Jag brukar ta in många av hans begrepp och tolkningar i mina yoga klasser, som har samma betydelse som många yoga begrepp, men kan ge ett annat perspektiv på det hela.

Igår läste jag i Tolles En ny jord om det mänskliga medvetandets blomstringstid. Det är ett fantastiskt stycke om hur människorna lockats och fascinerats av blommor genom årtusenden. I takt med människornas medvetande utveckling var blommorna sannolikt det första de kom att värdesätta som de inte hade någon praktisk nytta av.

Att se skönheten i en blomma kan väcka människor, om så bara ett kort ögonblick, och ge dem en upplevelse av skönhet som bor i deras eget innersta och som är en del av deras sanna natur. Utan att vi helt och hållet förstod det blev blommorna för oss ett uttryck i formens värld för det högsta, det mest heliga och det formlösa inom oss själva.

Så nästa gång du passerar en blomma, stanna till och se om du kan hitta kontakten mellan det vackra, stilla i blomman och det vackra, stilla i dig, i ditt sanna jag.