Hatha yoga räknas som den yngsta av yogans sex inriktningar (se tidigare blogginlägg). Hatha betyder kraftfull och är en sammansättning av två ord: ha som betyder sol och tha som betyder måne på sanskrit. Genom att sammanföra dessa två polariteter är strävan att skapa balans. I Hatha yoga handlar det om balans mellan den solära, sammandragande energin, som gör individen solid, stark, fokuserad, positionerad, karftfull och effektiv och den lunära, expanderande energin som gör individen rörlig, ädel, utåtriktad, känslig, tänjbar och kärleksfull. Hatha yoga var en av de första yoga formerna som västvärlden började utöva.

Vinyasa är en dynamisk form av Hathayoga, med ursprung från Viniyoga. I Viniyoga poängteras att asanas ska anpassas efter individen. Att låta rörelse och sinnligt fokus följa andning är en annan utgångspunkt. Yogapraktiken sker i ett flöde genom att yogin följer andningen och fokuserar inåt, mot högre nivåer av koncentration i syfte att stärka sinnet och minska frekvensen på tankeverksamheten.

I Vinyasayoga används den fysiska och mentala kroppen genom en kombination av rörelser, positioner, och andning i syfte att göra sig av med negativ energi, stress och spänning och istället öka den positiva energin i kropp sinne och själ. I Vinyasayoga når man en högre nivå i kropp och sinne via ett arbete med prana, livskraftsenergi. För att frigöra prana (livsenergi) för man kroppen genom asanas (positioner)  med pranayama (aktiv andning), som en röd tråd. Det är viktigt med ordentlig nedvarvning och avslappning för att öka och stabilisera prana och dess motståndskraft apana. Apana kontrolleras av utandningen och finns i den nedre regionen av ryggraden. Genom att arbeta med bandhas, kroppslås, stabiliserar vi apana.

På bilden ser ni mig göra uppåtgående hund som är en del av den flödessekvens som kallas för just vinyasa i vinyasayogan. Man varvar positioner med vinyasa delvis för att behålla flödet och värmen i kroppen.

Yoga liknas ofta vid ett träd där varje gren representerar en speciell riktning eller väg. Det mest välkända yogiska vägarna är:

Tantra yoga – den äldsta vägen inom yoga som till stor del fokuserar på energi.

Karma yoga – handlar om att uppnå balans genom osjälviska handlingar.

Bhakti yoga – är kärlekens och hängivenhetens väg.

Jnana yoga – finner balans genom att hela tiden arbeta på att urskilja det som är verklighet och det som är illussion.

Raja yoga – kallas ofta för sinnets yoga och denna väg kombinerar metoder från de andra vägarna.

Hatha yoga – är kraftens yoga och alla moderna yogaformers ursprung.

Jag tycker att det är fascinerande att yoga filosofin går tillbaka flera tusen år i tiden. Upanishaderna är den äldsta skriften om yoga och i den kan man läsa om Indusdalen där man vid arkeologiska eftergrävningar inte hittat någon form av vapen. Man tror att det var här tanken om Ahimsa (icke våld) uppstod. Det finns flera uråldriga texter om yoga som Vedas, Bhagavadgita och Yoga Korunta. Power yogan har sitt ursprung i Hatha yogan som man kan läsa om i Yoga sutras, också en uråldrig yogisk text. Vanligtvis delas yogans historia in i tidsepoker där de olika filosofiska texter är karakteristiska för olika tidsperioder. Dessa epoker är:

Vedisk yoga – syftar till en tanke om uppoffring, att individen lär sig att förena den synligt materiella världen med den osynliga själsliga världen.

Förklassisk yoga – idéer om ett individuellt tankesystem växte fram. I Bhagavadgita kan man läsa om en yogisk väg som syftar till hängivenhet, skarpsinne, osjälvisk handling och att uppnå själslig frigörelse.

Klassisk yoga – symboliseras av den åttafaldigavägen, där den vise Patanjali sägs utgå från filosofisk dualism, ett motsatsförhållande.

Postklassisk yoga – under denna tid uppstod många yogaskolor och karakteriseras av fokus på att nå fullständig samhörighet med allt levande. Man utforskade den mänskliga kroppens möjligheter.

Modern yoga – epoken då yoga gjorde entré i västvärlden 1893 på en kongress i USA.

Genom visualisering kan vi främja våra kroppars potential. Det är så häftigt tycker jag! Det finns undersökningar som gjorts då man placerat sensorer på kroppen och personen i fråga fokuserat sina tankar och känt in tex ett knä så ökar blodflödet i det knät, vilket det mår bra av. Det säger mycket om mentalitetens kraft, som användes till stor del i yogan. De fysiska yogaformerna, som är de vanligaste i ‘väst’, tex hatha, ashtanga, power och bikramyoga, går ofta ut på att utmana sig själv rent fysiskt (utan att pressa sig själv!) och behålla menalt fokus på nuet och andetaget. Då är även visualiseringens kraft till stor nytta och yogin kan visualisera hur andetaget går in i det område där det drar och stretar som mest för att kunna stå kvar i positionen och lösa upp spänningar.

Så ge er kropp en liten present på 5 min idag och ägna en tanke åt och känn in varje kroppsdel medan du blundar. Jag lovar att dina celler kommer jubla av glädje för att du ger dem lite uppmärksamhet!