Att vara närvarande innebär att acceptera den situation som är just nu fullt ut. Att leva i nuet. Det är det vi jobbar med när vi utför yoga men enligt den yogiska traditionen handlar det också om att ta med sig det genom livet, inte bara på mattan.
Att vara närvarande kan vara ganska enkelt. Eller i alla fall inte så utmanande, om man gör något där man får ett flöde som innebär att man inte känner motstånd och inte heller behöver motarbeta det som är. Vissa har lyckan att vara i sådana situationer på jobbet, jag har hört från tex coacher, lärare och hantverkare att de upplever total närvaro när de utför sitt arbete.
Men att vara närvarande kan också vara ganska svårt, eller utmanande. Och ofta är vi inte ens medvetna om vår icke närvarande inställning när vi hamnar i dessa situationer. Det handlar vanligtvis om att saker och ting inte blivit som vi tänkt oss. Då kan sinnets, eller snarare egots tankar och känslor igång och kan vara svåra att komma ur.
Det är precis då, som jag så ofta jag kan brukar försöka acceptera nuet fullt ut. Jag brukar utmana mig själv i att tänka “Allting är perfekt”. I början så kom en diskussion i gång i mitt huvud vid dessa tillfällen, det fanns en annan röst som svarade med “Vaddå perfekt??!! Vad menar du? Det kan inte vara menat att vara så här, det är ju helt sjukt!” etc. Men över tid har jag insett att det faktiskt kan infinna sig ett lugn när jag kan acceptera att allting är perfekt, även om det inte blev så som jag tänkte.
