Under yoga praktik frigörs energi i kroppen som innebär att kroppen väcks till liv inuti och möjligheten att ta emot och utveckla livskraft ökar. Livsenergin, på sanskrit prana, är en inneboende energi som alla varelser har till förfogande. Den cirkulerar i kroppen och ger liv. Den kommer in på inandning och är mer än syret. Prana är länken mellan kropp och själ och mellan materia och energi.  Prana är en universell kraft som upprätthåller aktiviteter i kropp, sinne och själ och planeter och stjärnors rörelse. En av mina yogalärare brukar säga att man uppnår prana när man står i en asanas och muskeln börjar vibrera och faktum är att det riktigt känns hur energi frigörs om jag bara fokuserar på andningen och står kvar i asanas.

Apana är pranas motkraft. För att prana ska komma i balans behöver apana väckas och balanseras. I en yoga praktik görs detta genom nedvarvningspositioner och avslappning. Apana kontrolleras av utandningen och bor i den nedre delen av ryggraden, runt buk och höft. Bandhas, kroppslås, kan väcka och stabilisera apana och har som syfte att rensa ut slaggprodukter och spänningar i kroppen.

Jag tycker att det är fascinerande att yoga filosofin går tillbaka flera tusen år i tiden. Upanishaderna är den äldsta skriften om yoga och i den kan man läsa om Indusdalen där man vid arkeologiska eftergrävningar inte hittat någon form av vapen. Man tror att det var här tanken om Ahimsa (icke våld) uppstod. Det finns flera uråldriga texter om yoga som Vedas, Bhagavadgita och Yoga Korunta. Power yogan har sitt ursprung i Hatha yogan som man kan läsa om i Yoga sutras, också en uråldrig yogisk text. Vanligtvis delas yogans historia in i tidsepoker där de olika filosofiska texter är karakteristiska för olika tidsperioder. Dessa epoker är:

Vedisk yoga – syftar till en tanke om uppoffring, att individen lär sig att förena den synligt materiella världen med den osynliga själsliga världen.

Förklassisk yoga – idéer om ett individuellt tankesystem växte fram. I Bhagavadgita kan man läsa om en yogisk väg som syftar till hängivenhet, skarpsinne, osjälvisk handling och att uppnå själslig frigörelse.

Klassisk yoga – symboliseras av den åttafaldigavägen, där den vise Patanjali sägs utgå från filosofisk dualism, ett motsatsförhållande.

Postklassisk yoga – under denna tid uppstod många yogaskolor och karakteriseras av fokus på att nå fullständig samhörighet med allt levande. Man utforskade den mänskliga kroppens möjligheter.

Modern yoga – epoken då yoga gjorde entré i västvärlden 1893 på en kongress i USA.

Målet med yoga inom yogisk filosofi är att väcka kundalini, urkraften, den begravda potentialen i oss själva. Medveten kontroll över kundalini öppnar och fördjupar medvetandet. Det uppstår ofta ett behov av att meditera och fördjupa kontakten med den inre källan tillupplevelserna. Genom ökad kontakt med den själsliga kraften växer och integreras en större förståelse för djupare dimensioner i medvetandet. Kundalini liknas ofta vid en orm som sover i basen av vår ryggrad och täpper till öppningen av vår urkraft. Strävan är att väcka ormen så att den kryper ut och avtecknar vår urkraft.

Nedan följer artikeltexten från Östermalmsnytt:

Beställ hem en yoga
Inte bara hemmabio och lägenhetsfester håller stockholmarna inomhus i vinter. Nu kan den bekväma även äta restaurangmat, träna med yogainstruktör och gå på författarträff hemma i vardagsrummet.

Fem yogamattor ligger utbredda på vardagsrumsgolvet hemma hos Tove Jensen på Styrmansgatan. Runt omkring står tända ljus och från en cd-spelare hörs dämpad pianomusik. Yogainstruktören Filippa Odevall är ensam i Stockholm om att erbjuda hemlektioner, och i dag är det andra gången som hon är på besök hos Tove för att leda ett träningspass.

Innan det är dags att inta mattorna sitter Filippa, Tove och hennes tre väninnor Sonia Strömbäck, Ulla Bramberg och Monica Werenfels Röttorp ner i soffan och pratar igenom vad som ska hända under passet. Alla fyra har provat på yoga åtminstone någon gång förut, Sonia har själv varit yogainstruktör.

– Andetaget är grunden inom yogan och binder ihop kropp, sinne och själ, berättar Filippa och demonstrerar hur utandningen genom näsan ska låta som en havsbris. Det kan ta många år att lära sig att hitta den rätta andningen inom yoga, då man kommer upp i 70-80 procent av lungkapaciteten i stället för normala 40 procent.

Lyssna inåt
– Men yoga handlar om att lyssna inåt, man kan inte bara slänga sig på mattan och prestera, påpekar Filippa,
som själv har tränat yoga i nio år. Från början som en träningsform, men med tiden insåg hon att det fanns
ett större djup. Efter att ha lett yogapass på gymmet Balance vid Stureplan märkte hon att det fanns en efterfrågan på att träna med en instruktör i hemmet.

Lättare att anpassa
– Med privata pass är det lättare att anpassa träningen. En del vill fokusera på meditation och andningsövningar, ibland händer det att vi bara sitter och pratar om livet ut ifrån yogans livssyn. Då kan jag fungera som en guide. Filippa började med hemmayogan i november, och nu leder hon ett par privatlektioner i månaden.

– Jag räknar med att det kommer att ta tid. För att kunna kliva in i folks hem så krävs det att man tar sig tid att bygga upp ett förtroende. För Tove, Ulla, Monica och Sonia är hemmayogan ett välkommet alternativ till gymmet. Tillbaka i soffan efter avslutat träningspass, som rundats av med avslappning och tack på sanskrit, har de inga svårigheter att se fördelarna med hemmaträningen.

– Man slipper stressa, konstaterar Tove. Jag hade en lunchgäst tidigare på dagen och hade inte hunnit iväg till ett gym. Dessutom blir det ett annat lugn när man är i hemmet. Monica tycker att det är viktigt att vara en liten grupp när man tränar.

Kan ta med hunden
– Går man på gym kan man vara 30 personer på en gång, då är risken att man lär in fel. Fyra är lagom, då kan man få specialbehandling.
– Dessutom kan man ta med hunden, säger Ulla, vars lilla svarta pudel Bella entusiastiskt deltagit i övningarna.

Efter en stunds funderande är alla fyra överens:
– Det bästa med att träna hemma är att man kan sitta kvar och umgås efteråt.