Hatha yoga räknas som den yngsta av yogans sex inriktningar (se tidigare blogginlägg). Hatha betyder kraftfull och är en sammansättning av två ord: ha som betyder sol och tha som betyder måne på sanskrit. Genom att sammanföra dessa två polariteter är strävan att skapa balans. I Hatha yoga handlar det om balans mellan den solära, sammandragande energin, som gör individen solid, stark, fokuserad, positionerad, karftfull och effektiv och den lunära, expanderande energin som gör individen rörlig, ädel, utåtriktad, känslig, tänjbar och kärleksfull. Hatha yoga var en av de första yoga formerna som västvärlden började utöva.

Vinyasa är en dynamisk form av Hathayoga, med ursprung från Viniyoga. I Viniyoga poängteras att asanas ska anpassas efter individen. Att låta rörelse och sinnligt fokus följa andning är en annan utgångspunkt. Yogapraktiken sker i ett flöde genom att yogin följer andningen och fokuserar inåt, mot högre nivåer av koncentration i syfte att stärka sinnet och minska frekvensen på tankeverksamheten.

I Vinyasayoga används den fysiska och mentala kroppen genom en kombination av rörelser, positioner, och andning i syfte att göra sig av med negativ energi, stress och spänning och istället öka den positiva energin i kropp sinne och själ. I Vinyasayoga når man en högre nivå i kropp och sinne via ett arbete med prana, livskraftsenergi. För att frigöra prana (livsenergi) för man kroppen genom asanas (positioner)  med pranayama (aktiv andning), som en röd tråd. Det är viktigt med ordentlig nedvarvning och avslappning för att öka och stabilisera prana och dess motståndskraft apana. Apana kontrolleras av utandningen och finns i den nedre regionen av ryggraden. Genom att arbeta med bandhas, kroppslås, stabiliserar vi apana.

På bilden ser ni mig göra uppåtgående hund som är en del av den flödessekvens som kallas för just vinyasa i vinyasayogan. Man varvar positioner med vinyasa delvis för att behålla flödet och värmen i kroppen.

Att lära sig konsten att andas rätt är nödvändigt för god hälsa och ökat välmående. Medveten och korrekt andning fungerar som ett lugnande medel för vårt nervsystem: ju djupare andning, desto lugnare sinne. Aktiv andning, Pranayama på sanskrit, innefattar många olika tekniker, tvingar sinnet till stark koncentration och lägger grunden för att träna på att meditera. Genom yoga kan man genom andningen öka livskraften i kropp, själ och sinne och på flera sätt nå en mer harmonisk tillvaro utan fysiska och psykiska begränsningar. För att finna balans i sin yogapraktik och för att behålla fokus inåt är det viktigt att andningen flyter som en röd tråd genom praktiken.

Att träna diafragman, vår andningsmuskel, innebär att de inre organen i magen får en sorts massage. För att detta ska ske måste andningen ske på korrekt sätt. Vid inandning rör sig diafragman nedåt, och masserar bla levern, då förs blod till organet. På utandningen pressas blodet sedan ut. När vi andas ut aktiveras de tvära magmusklerna och musklerna innanför revbenen, och luft som annars stannar kvar i lungorna pressas ut. Vid normal utandning är musklerna avslappnade och ger alltså inte den effekt på organ och muskler som aktiv utandning ger.

En andningsteknik som gör att man kommer i kontakt med diafragman kallas för Ujjayi Pranayama andning. Denna teknik innebär att man har en aktiv in och utandning. Genom att medvetet smalna av passagen i svalget, där andetaget färdas, kan man dra ut på andningen och kontrollera den. Ujjayi andningen skapar ett lätt väsande ljud då andningen förs över stämbanden och struphuvudet. Andningens kraft är enorm och medveten andning kan bota sjukdomar, ge finare hy, minska nikotin och godissug, lindra depressioner osv. En känsla som kan uppstå när man praktiserat Ujjayi andning en tid är att bröstkorgen blir mer flexibel och det blir lättare att andas, även vanlig andning.

När jag började med yoga för ca 9 år sedan såg jag det som ett bra komplement till den dans jag ägnat större delen av mitt liv åt, men nu alltså skulle sluta med. Jag var helt fokuserad på kroppen. När instruktören pratade om andning tänkte jag att “äsch, jag kan ju stå i alla de här positionerna utan att andas sådär”. Trodde jag ja! När jag ett par år senare försökte mig på att andas Ujjayi andning så insåg jag hur mycket längre jag faktiskt kunde komma i de fysiska positionerna.

Det var min väg in till att jag först och främst insåg att jag har ett sinne som jag kan välja att iaktta och inte identifiera mig med. Och sedan att det finns något oändligt mycket större bakom mina känslor och mina tankar. I hinduismen, som yoga plockat många grundstenar från, kallas det större för Atman, i kristendom kallas det för Gud, i islam kallas det för Allah och i vårt sekulariserade samhälle så är det för de som funderar över sådana här frågor kanske något som kan kallas Livet.

Här kommer jag och andra spännande personer att dela med oss av tankar kring en välmående kropp – inre och yttre.

Ordet yoga står för – en fysisk, mental och andlig balans.

Det är också precis dessa tre delar som man jobbar med i yoga och som hjälpmedel använder man andetaget. Den särskilda andningen som man utövar i vinyasa (betyder flöde) yoga kallas Ujjayi Pranayama och går som en röd tråd genom praktiken.

Ujjayi andningen har många fördelar:

• den gör att kroppen värms upp och att värmen stannar kvar i kroppen och ökar därmed blodcirkulationen i musklerna och de inre organen

• en person som andas ‘normalt’ använder ca 40% av sin lungkapacitet, genom medveten andning kan du utöka kapaciteten till 70-80%, det i sin tur gör att dina kroppsceller mår bättre osv

• genom det väsande ljud (låter som en havsbris) som uppstår i denna typ av andning får du hjälp att fokusera på nuet

• när du blir distraherad och hamnar i utmanande fysiska positioner, kan du höja ljudet i andetaget för att behålla fokus

• du aktiverar kroppens chakra (energi) system som skapar balans

Listan är lång och slutar inte här, så fortsättning följer i nästa inlägg!

Till dess kan jag rekommendera att ni ger er själva lite utrymme ibland genom att stanna upp och: Ta ett djupt andetag.